Almnäs historia
Almnäs Bruks kända historia går tillbaka till den 14 augusti 1225. I ett appendix till den äldre Västgötalagen kan vi lära oss att Munkarna i Alvastra den dagen blev ägare till gården Islebo (en del av Almnäs).
I samband med Västerås recess 1527 drogs gården in till Kronan. På 1540-talet beboddes Almnäs av Gustav Wasas fogde Nils Munck.
1586 blev Margaretha Axeldotter Bielke (gift Natt och Dag) ägare till det som vi idag känner som Almnäs genom byte av hemman i Småland och på Öland med sin kusin Kung Johan III. Familjen Bielke/Natt och Dag ägde i två generationer Almnäs och Kavlås samtidigt. Margaretha och hennes ättlingar i fyra generationer var ägare till Almnäs fram till 1683.
När kanslirådet Ehrensteen dog 1686 tre år efter att han köpte Almnäs var det hans änka, Katarina Wallenstedt, som drev gården vidare till sin död år 1719. Deras enda överlevande barn Margaretha ärvde och hennes son sålde gården vidare efter moderns död 1722.
Från äldre kartbeskrivningar vet vi lite om hur gårdsbilden har sett ut.
Under första delen av 1700-talet ägdes gården av Gustaf A. Taube, Karl Frölich och Adam Horn.
1748 blev General och greven Wolter Reinhold Stackelberg ägare till Almnäs genom byte mot gården Vesterholmen i Östergötland. Han var byggherre till det nuvarande CdL, (Corps de Logiet) som när det byggdes kallades för ”Stora Stenhuset”. Det finns inga uppgifter om att någon arkitekt har ritat huset. Mest sannolikt är att den som har stått som byggmästare även har ritat huset. I ett brandförsäkringsprotokoll från 1827 står det att huset byggdes ”från 1766 och flera år därefter”.
Familjen Stackelberg var kvar på Almnäs i tre generationer till 1826. De två första generationer hade, som tidigare ägare, inte Almnäs som sätesgård. Men vi vet att de har varit här under en del av året och firat tre sommarbröllop på Almnäs.
1829 köpte greve Johan Alexander Artemis Sparre Almnäs för 124 000 riksdaler, hans son greve Nils Gustaf Alexander Sparre köpte av sin far 1859 och ägde gården fram till 1885.
Friherre Oscar Dickson från Göteborg köpte gården för 1 miljon riksdaler 1887. Han och hans änka Marika var ägare till Almnäs fram till 1915. Det var deras dotter Marika och hennes man greve Gösta Posse som bebodde gården under dessa år.
Den 1 oktober 1915 blev Bruksfirma Sannfrid Berglund ägare till Almnäs. Idag är det fjärde generationen Berglund som äger och bor på Almnäs.
Den gårdsbild vi ser idag är i stora drag lik den på 1700-talet. Det var under tiden familjerna Stackelberg, Sparre och Dickson ägde gården som de byggnader vi ser idag byggdes. Ofta har hus byggts på grunden till en tidigare byggnad, som exempelvis Smedjan som byggdes 1856 under Sparres tid på grunden av en Smedja från Stackelbergs tid, sent 1700-tal. Vi har satt upp en mindre skylt på de flesta byggnader där ni kan läsa en kort historia om husen. Almnäs gårdsmiljö är representativ för en svensk herrgård med ladugård (1871), smedja (1856), spannmålsmagasin (1821), slakthus (sent 1700-tal), bränneri (1770), stall (1899), sadelmakeri (sent 1800-tal), statarbostäder (sent 1800-tal), kontor (1875) och Stora Huset (1766).
Idag är Almnäs en i allra högsta grad levande gård med ekologiskt jordbruk och miljöcertifierat skogsbruk. Vi bygger vidare på gamla traditioner och har sedan 2008 återupptagit tillverkning av ost med anor från 1830-talet. Vår ambition är att föra vidare det arbetet som har lagts ned under generationer för en levande landsbygd och ta hand om den kulturmiljö Almnäs idag utgör.
Almnäs totala aréal är 3581 hektar varav 2000 hektar skog, dryga 1000 hektar åker och beten. Övrigt utgörs av impediment och sjöar, bla. 240 hektar i Vättern.
Vid några tillfällen per år genomförs arrangemang på Almnäs såsom Betessläpp, Midsommarfirande, Öppen Gård den 14 augusti samt Julmarknaden den andra advent. Besökarna är varmt välkomna att vandra runt bland byggnader och i parken vid dessa tillfällen. Under resten av året ber vi besökaren respektera att Almnäs inte är öppet. Ostbutiken är dock öppen under arbetstid på vardagar och dit är alla hjärtligt välkomna!